Vad är skuldkvot och hur beräknas den?

Vad är skuldkvot och hur beräknas den?
Sanna Nurminen

Sanna Nurminen — Data Science Manager, biträdande finansexpert

Published

Elin Halvorsen

Elin Halvorsen — Regionkontorschef, finansanalytiker

Edited

Vad är skuldkvot?

Skuldkvot är ett begrepp som används för att mäta förhållandet mellan ett hushålls totala inkomst efter skatt och dess totala låneskuld. När vi pratar om skuldkvot för bolån, syftar vi på storleken på bolånet i förhållande till hushållets inkomst. Det är viktigt för både hushållen och bankerna att överväga skuldkvoten, eftersom den ger en indikation på hur mycket lån hushållet har i förhållande till sin ekonomiska kapacitet.

Vad innebär skuldkvot och hur räknar man fram den?

Skuldkvot är ett begrepp som används för att mäta hur mycket skulder ett hushåll har i förhållande till sin årsinkomst. För att beräkna din skuldkvot dividerar du din totala skuld med din totala årsinkomst efter skatt. Resultatet multiplicerar du sedan med hundra för att få din skuldkvot i procent. Ju högre din skuldkvot är, desto mer skuldsatt är ditt hushåll.

Ska alla sorters inkomster och skulder räknas med i skuldkvoten?

När vi beräknar skuldkvoten tar vi hänsyn till de inkomster som hushållet faktiskt kan använda, det vill säga disponibla inkomster. Disponibel inkomst är den inkomst som finns kvar efter att vi har betalat skatt och inkluderar även eventuella bidrag som barnbidrag och bostadsbidrag.

När det gäller skuldkvoten räknar vi också med alla skulder som hushållet har. Det inkluderar olika typer av lån, som bolån, blancolån, omstartslån, snabblån och krediter. För att beräkna skuldkvoten dividerar vi den totala skulden med den disponibla årsinkomsten efter skatt och multiplicerar sedan med 100 för att få skuldkvoten i procent.

Ett exempel: Om du har totalt 500 000 kronor i skulder och din årsinkomst efter skatt är 1 000 000 kronor, blir skuldkvoten 50% (500 000 / 1 000 000 * 100). Det innebär att hälften av din årsinkomst går till att täcka dina skulder.

Skuldkvoten är ett viktigt mått för att bedöma hushållens ekonomiska situation och skuldsättning. Om din skuldkvot är hög kan det indikera att du har en hög skuldsättning i förhållande till din inkomst, vilket kan vara en riskfaktor för din ekonomi. Banker och långivare tittar ofta på skuldkvoten när de bedömer din kreditvärdighet och om du kan ta på dig mer skulder.

Skuldkvoten visar hur Sveriges hushåll mår ekonomiskt

Skuldkvoten, eller kvote sverige, är ett viktigt ekonomiskt mått som hjälper oss att förstå hur hushållen i Sverige klarar sin ekonomi. Idag ligger skuldkvoten hos hushållen på en mycket hög nivå, nästan dubbelt så hög som för 20 år sedan. Detta beror till stor del på att vi nu har betydligt lägre räntor jämfört med för 20 år sedan.

Men vad betyder egentligen skuldkvoten? Det är förhållandet mellan hushållets skulder och dess totala inkomster. För att vara mer exakt är det den totala skulden delat med den totala årsinkomsten. Skuldkvoten visar alltså hur mycket av hushållets inkomst som går till att täcka skulder.

Men det är inte bara skuldkvoten som är viktig för att förstå hur hushållen klarar sin ekonomi. Vi måste också ta hänsyn till räntekvoten, vilket är förhållandet mellan räntekostnaderna och hushållets inkomster. En hög räntekvot kan indikera att hushållet har svårt att klara av sina skulder även om skuldkvoten i sig kanske inte är hög.

Så när vi bedömer hushållens ekonomi tar vi hänsyn till både skuldkvoten och räntekvoten för att få en komplett bild av deras ekonomiska situation. Det hjälper oss att se om hushållen kan hantera sina skulder på ett hållbart sätt och undvika överbelåning. Det är viktigt att ha koll på sin skuldkvot och räntekvot för att undvika ekonomiska problem på lång sikt.

Svenskarnas genomsnittliga skuldkvot ökar

Skuldkvoten, eller kvote sverige, visar på förhållandet mellan inkomst och lån hos ett hushåll. Det är ett viktigt mått för att förstå hur ekonomiskt skuldsatt ett hushåll är.

Låginkomsttagare tenderar generellt att ha en högre skuldkvot eftersom inkomsten är lägre i förhållande till skulderna. Yngre människor har också oftast en högre skuldkvot, eftersom de ännu inte har etablerat sig på arbetsmarknaden och inte hunnit amortera på sina bolån. Detta leder till sämre likviditet för dem.

Det är dock intressant att notera att våra genomsnittliga skulder ökar främst hos de medelålders och äldre låntagarna. Enligt Riksbanken har den genomsnittliga skuldkvoten hos hushållen ökat från 289 till 311 procent mellan 2010 och 2016. Medianskuldkvoten har också gått från 211 till 258 procent under samma period.

Denna utveckling har gett upphov till oro bland bedömare som Riksbanken, IMF och EU-kommissionen. En högre skuldkvot gör hushållen mer sårbara, vilket i sin tur påverkar Sveriges finansiella och makroekonomiska stabilitet.

En intressant observation är också att det finns betydande skillnader i hushållens skuldkvot när vi jämför landsbygden med städerna. Högst skuldkvot ser man i storstäderna som Stockholm, följt av andra större städer. Detta beror främst på de höga bostadspriserna i städerna, vilket leder till högre bolån och därmed ökad skuldkvot för hushållen.

Hur kan jag sänka en hög skuldkvot?

Om du upptäcker att din skuldkvot är på en hög nivå finns det flera sätt att hantera situationen. För det första kan du öka din disponibla inkomst genom att förhandla om högre lön på ditt nuvarande jobb eller söka ett nytt jobb med bättre betalning. Om möjligt kan du även ta ett extrajobb för att få in mer pengar.

Om du har flera små lån kan du överväga att kontakta en låneförmedlare. Låneförmedlaren kan hjälpa dig att jämföra olika lån från olika långivare och hjälpa dig att teckna ett samlingslån till en lägre ränta. Ett samlingslån innebär att du samlar alla dina små lån och krediter till ett enda lån med lägre ränta. På så sätt kan du minska dina månadskostnader och ha mer pengar över för att betala av på lånet.

När det gäller din skuld är det bästa sättet att amortera ner den så snabbt som möjligt. Om du har möjlighet att samla dina små lån i ett samlingslån och därigenom sänka räntekostnaderna, kan du använda de pengar du sparar till att göra extra amorteringar på det nya lånet. Att rensa ut saker du inte använder och sälja dem kan ge dig oväntade extra pengar att använda för att betala av på lånet. Här är det bara din fantasi som sätter gränserna.

Räkna ut din skuldkvot

För att räkna ut din skuldkvot delar du den totala skulden med den totala inkomsten efter skatt.

Exempel 1:

Peter och Anna bor i en närförort till Stockholm och tjänar tillsammans 65 500 kronor per månad efter skatt. Deras gemensamma årsinkomst blir då 786 000 kronor. De har ett gemensamt bolån på 2 560 000 kronor och varsin studieskuld på 140 000 kronor och 180 000 kronor.

Deras totala skuld blir då 2 880 000 kronor. Skuldkvoten blir 2 880 000 / 786 000 = 3,66 = 366 %.

Exempel 2:

Lotta och Kalle bor i en villa i en småstad. De tjänar tillsammans 42 000 kronor per månad efter skatt, vilket blir 504 000 kronor per år inklusive barnbidrag för deras tre barn (4, 6 och 14 år gamla). Deras gemensamma bolån är på 840 000 kronor. De har inga studieskulder, men de har ett billån på 60 000 kronor och ett privatlån på 120 000 kronor. Deras totala skuld blir då 1 020 000 kronor och skuldkvoten blir 1 020 000 / 504 000 = 2,02 = 202 %.

För att få skuldkvoten i procent multiplicerar man kvoten med 100. Inkomsten som används är disponibel inkomst, det vill säga alla inkomster per år efter skatt. Det inkluderar även bidrag såsom barnbidrag och bostadsbidrag.