Vad är likviditet?
Likviditet
I den här artikeln ska vi titta närmare på begreppet likviditet och hur det kan påverka ekonomin för både privatpersoner och företag. Likviditet är ett viktigt begrepp inom finansvärlden och har olika betydelser beroende på sammanhanget.
Först och främst, vad är likviditet? Likviditet kan beskrivas som förmågan att snabbt och enkelt omvandla tillgångar till kontanter eller likvida medel. Det handlar om hur lättillgängliga tillgångarna är och hur snabbt de kan användas för att täcka betalningar eller utgifter.
Inom privatpersoners ekonomi kan likviditet vara en viktig faktor för betalningsförmågan. Om du har tillräckligt med likvida medel, det vill säga pengar som du enkelt kan använda, kan du lättare klara av att betala dina räkningar och hantera oväntade utgifter.
För företag handlar likviditet om hur snabbt de kan omvandla sina tillgångar till kontanter. Det är viktigt för företag att ha tillräckligt med likvida medel för att kunna täcka sina löpande kostnader och skulder.
Likviditet kan också vara ett mått på hur snabbt en aktie eller annat värdepapper kan säljas och omvandlas till pengar på börsen. Det här kan vara viktigt för investerare som vill kunna sälja sina investeringar snabbt om det behövs.
En viktig term inom likviditet är "kassalikviditet". Kassalikviditet är ett mått på ett företags förmåga att täcka sina kortfristiga skulder med sina kassaflöden. Detta mäts vanligtvis genom en formel som jämför det totala kassaflödet med de kortfristiga skulderna.
En annan term är "balanslikviditet", som är ett mått på ett företags förmåga att täcka sina kortfristiga skulder med sina omsättningstillgångar, som exempelvis kundfordringar.
Likvida medel
Likvida medel är en viktig del av företagets likviditet och handlar om förmågan att snabbt kunna betala sina löner, fakturor och andra kostnader som måste betalas omgående och på kort sikt.
Likvida medel är helt enkelt de tillgångar som företaget har i form av kontanter eller pengar på olika konton som är redo att användas direkt. Det kan vara de pengar som företaget har på sitt lönekonto, på sitt checkkonto eller andra liknande konton där pengarna är lätta att nå och använda för betalningar.
Skillnad mellan likvid och illikvid
Om en person eller ett företag har tillräckligt med likvida medel för att täcka sina kortfristiga skulder, så är de likvida. Detta betyder att de har tillräckligt med kontanta medel eller andra likvida tillgångar som de kan använda direkt för att betala sina löpande kostnader, som räkningar, löner och leverantörsfakturor.
Å andra sidan, om en person eller ett företag inte har tillräckligt med likvida medel för att täcka sina kortfristiga skulder, så är de illikvida. Detta är en mindre önskvärd situation eftersom det innebär att de inte har förmåga att betala sina löpande kostnader i tid, vilket kan leda till ekonomiska svårigheter.
Hur mycket likviditet är lagom?
Det är viktigt för företaget att ha tillräckligt med likvida medel för att kunna betala löner i tid och se till att leverantörer får sina betalningar i tid. Detta är avgörande för att undvika problem som kan uppstå om företaget inte har tillräcklig likviditet.
Att ha god likviditet fungerar som en buffert och minskar risken för att hamna i oväntade ekonomiska svårigheter som kan påverka företaget negativt. En stabil likviditet är därför mycket värdefullt för ett välskött företag.
Men som med allt kan det finnas en balans. Om ett företag har alltför mycket likviditet kan det innebära att pengarna inte används på ett optimalt sätt. Överskott av likvida medel som inte används kan minska avkastningen på företagets tillgångar. Istället bör företaget överväga att återinvestera överskottet i verksamheten, placera pengarna på ett sätt som ger avkastning, eller kanske dela ut överskottet till aktieägarna.
Hur kan man öka likviditeten?
För ett företag finns det flera sätt att förbättra likviditeten. Ett företag kan öka sina likvida medel genom att sälja tillgångar, minska kostnaderna och öka lönsamheten. Det finns också möjlighet att låna pengar, be om kapitaltillskott från ägarna, eller genomföra en nyemission av aktier. En annan möjlighet är att sälja obetalda kundfakturor genom factoring, vilket kan förbättra likviditeten snabbt.
För privatpersoner är alternativen för att förbättra likviditeten något mer begränsade. Man kan överväga att sälja tillgångar som aktier eller kapitalvaror, eller hitta sätt att öka sina inkomster.
Det första steget för en privatperson kan vara att skapa en hushållsbudget för att få en överblick över sina utgifter och möjlighet att dra ner på vissa kostnader. Om man har flera skulder kan ett omstartslån vara ett smart alternativ. Genom att samla dyra krediter i ett större lån kan man ofta få en lägre ränta, vilket minskar de fasta kostnaderna och ger mer pengar att röra sig med.
Kassalikviditet
Kassalikviditet visar hur mycket likvida medel företaget har i förhållande till sina kortfristiga skulder.
En tumregel är att kassalikviditeten alltid bör vara större än 1, där 1 motsvarar 100 procent. Om kassalikviditeten är 100 % betyder det att likvida medel och skulder är exakt lika stora. Om kassalikviditeten är lägre än 1 betyder det att företaget inte har tillräckligt med pengar för att betala sina skulder.
Formeln för att beräkna kassalikviditet ser ut så här:
Kassalikviditet = Omsättningstillgångar (exklusive varulager och pågående uppdrag) / Kortfristiga skulder.
Detta nyckeltal är viktigt för att få en överblick över företagets ekonomiska hälsa på kort sikt. Genom att övervaka och förbättra kassalikviditeten kan företaget säkerställa att det har tillräckligt med likvida medel för att möta sina betalningsåtaganden och hålla verksamheten igång smidigt.
Balanslikviditet
I beräkningen av balanslikviditet tar vi med företagets varulager, vilket skiljer sig från kassalikviditeten där varulager exkluderas (som vi såg i formeln tidigare). Balanslikviditet är särskilt relevant för företag som har stora varulager, till exempel butiker, grossister eller e-handlare. För tjänsteföretag är balanslikviditeten mindre relevant att beräkna.
En tumregel för balanslikviditet är att den alltid bör vara över 2, vilket motsvarar 200 procent, alltså dubbelt så stor som skulderna.
Formeln för att beräkna balanslikviditet är enkel:
Balanslikviditet = Omsättningstillgångar ÷ Kortfristiga skulder.
Likviditet på lång sikt
För de flesta företag, särskilt de av en viss storlek, är det viktigt att arbeta kontinuerligt med likviditetsprognoser för att kunna förutse behovet och flödet av likvida medel. Dålig likviditet är något som vi vill undvika till varje pris. När ett företag lider av dålig likviditet blir det svårt att betala fakturor, räntor på lån och i värsta fall löner. Att missa betalningar leder snabbt till extra kostnader och underminerar förtroendet för företaget.
Om företaget lider av dålig likviditet under en längre tid kan detta hota hela företagets framtid. Därför är det vanligt att företag också upprättar en eller flera likviditetsbudgetar. Likviditetsbudgeten är en plan som fastställer hur mycket pengar företaget ska ha tillgängligt på sina konton eller i kassa för att kunna täcka sina löpande skulder.
Likviditet i olika typer av bolag
Att ha en god likviditet innebär att företaget kan fortsätta sin verksamhet utan avbrott på grund av likviditetsproblem. Företag med god likviditet har inga svårigheter att betala sina skulder och kan driva sin verksamhet smidigt utan att oroa sig för avbrott. Å andra sidan innebär en hög likviditet att företaget har mycket pengar som inte används till något värdefullt.
Dessa pengar genererar inte någon avkastning, och potentiella investerare kan till och med påpeka att företaget inte visar vilja att investera. Därför är det viktigt att hitta en bra balans. Vad som utgör en bra balans beror mycket på vilken typ av verksamhet företaget bedriver och vilken fas av utveckling företaget befinner sig i.
Företag som har funnits under lång tid förväntas ha en högre likviditet än nystartade företag. Å andra sidan är det vanligt att start-up företag (i teorin) har likviditetsproblem, eftersom de generellt sett har lite kapital men stora möjligheter att växa och öka sina intäkter snabbt. I fallet med ett företag i uppstartsfasen är det därför vanligt att investerare accepterar en viss likviditetsbrist, eftersom de förväntar sig att pengar kommer att börja flöda in i det nystartade företaget i framtiden. Det är dock viktigt att komma ihåg att det alltid finns en större risk att investera i ett företag med dålig likviditet, men detta behöver inte nödvändigtvis betyda att företaget är dåligt skött eller inte går bra, särskilt i fallet med start-ups.
Likviditet på finansmarknader
Likviditet kan användas för att beskriva hur väl en finansiell marknad fungerar. Det är ett mått på tillgångarnas utbud och hur snabbt de kan omsättas, det vill säga omvandlas till pengar. Finansmarknaderna kan omfatta olika tillgångar som fastigheter, värdepapper och andra finansiella instrument. En likvid marknad är en marknad där det finns ett stort utbud av tillgångar och där omsättningen är hög.
Till exempel, om det finns många fastigheter till salu och samtidigt många potentiella köpare, innebär det att det görs många affärer. Å andra sidan, på en illikvid marknad, finns det få varor till salu och få köpare. Det blir då svårt eller tar lång tid att hitta både köpare och säljare. I en sådan marknad stagnerar eller minskar aktiviteten.
Den mest likvida marknaden är naturligtvis marknaden för kontanter, det vill säga nationella valutor. Kontanter är den mest likvida tillgången eftersom det alltid finns en efterfrågan på dem och de fungerar som direkt betalningsmedel. Däremot kan olika nationella valutor ha olika grader av likviditet. Till exempel är en mindre valuta som den svenska kronan mindre likvid än den amerikanska dollarn.
Likviditet är ett viktigt koncept på finansmarknaderna eftersom det påverkar hur lätt det är att köpa och sälja tillgångar. En hög likviditet på marknaden gör det enklare och snabbare att genomföra affärer, medan en låg likviditet kan leda till svårigheter och längre väntetider. Därför är det viktigt att förstå likviditetens betydelse och hur den kan påverka investeringsbeslut och handelsstrategier.