Hur mycket lån har svenskarna
Sanna Nurminen — Data Science Manager, biträdande finansexpert
Published
Elin Halvorsen — Regionkontorschef, finansanalytiker
Edited
De svenska hushållens skuldsättning har varit föremål för mycket diskussion under de senaste åren och det finns ett antal viktiga frågor kring hur mycket krediter svenskarna tar. Låt oss ta en titt på faktiska fakta och siffror för att förstå den nuvarande situationen mer ingående.
Hur mycket lån har sverige
De svenska hushållen har sett sina skulder skjuta i höjden under de senaste decennierna, vilket gör dem till ett av de mest skuldsatta länderna i Europeiska unionen. Enligt de senaste siffrorna har Sverige den tredje högsta skuldsättningen per capita i EU, efter Luxemburg och Danmark. Det är intressant att notera att efter den ekonomiska krisen på 1990-talet, då det blev relativt lätt att få krediter och låga räntor gjorde det överkomligt, har trenden nu vänt. För första gången sedan krisen börjar Sveriges skuldkvot att sjunka, även om landet fortfarande ligger i topp när det gäller skuldsättning. Huvuddelen av de svenska hushållens skulder utgörs av bostadslån, och i takt med att fastighetspriserna stiger ökar också volymen på dessa lån. Detta innebär vissa utmaningar eftersom höga skuldnivåer gör hushållen mer sårbara för eventuella räntehöjningar. Det är viktigt att notera att de svenska hushållens räntekänslighet är högre än i många andra länder. Detta beror framför allt på att svenska hushåll föredrar att välja rörliga räntor. Europeiska finansiella experter betonar att hushållens höga räntekänslighet gör dem mer exponerade mot förändringar i ränteläget.
Hur stora lån har folk i Europa
Låt oss gå in på detaljerna och jämföra den svenska skuldsättningen med andra EU-länder. I slutet av 2022 passerar Luxemburg och Danmark Sverige i termer av skuld per capita. Det är dock värt att notera att sådana internationella jämförelser kräver försiktighet med tanke på effekterna av skillnader i bostadsmarknader och kreditstruktur.
Hur mycket lån har genomsnittssvensken
I slutet av 2022 uppgick de svenska hushållens kreditskulder till 42 000 euro per capita eller 469 000 kronor. Jämfört med Danmark, där skulden per capita i november 2022 var 58 000 euro eller 649 000 danska kronor, ser vi att skuldnivåerna i Sverige är lägre. Demografiska faktorer spelar en viktig roll i skuldanalysen. Till exempel tenderar skulderna att vara lägre bland unga och äldre på grund av deras lånemönster. Andelen av befolkningen som har bolån är också en viktig faktor. I Sverige och Danmark har majoriteten av befolkningen bolån, vilket skiljer dem från till exempel Tyskland och Italien.
Vem är högre upp i rankingen
Sverige, som är ett av de ledande länderna när det gäller skuldsättning, ligger precis bakom Nederländerna i denna ranking. Båda länderna kännetecknas av skulder som överstiger 30 000 euro per invånare. Likheten i situationen mellan Danmark och Nederländerna ligger i den kraftiga ökningen av huspriserna under 2000-talets första decennium, följt av krisen 2008. Spanien, som upplevde en finanskris, har också upplevt dramatiska förändringar i huspriserna. Till skillnad från andra länder låg dock upplåningen per capita i Spanien under EU-genomsnittet i slutet av 2022. Detta beror framför allt på intensivt byggande, som åtföljdes av en stor volym nya bostäder.
Pandemins roll för kreditskulderna
Händelser under de senaste åren har också påverkat kreditmiljön i Sverige. Pandemin som orsakades av covid-19 åtföljdes av en ökning av fastighetspriserna när fler människor flyttade till avlägsna arbetsplatser. Detta ledde till en ökning av kreditskuldsättningen per capita. Sedan våren 2022, när bolåneräntorna började stiga, har dock huspriserna fallit igen, vilket har dämpat kredittillväxten. En intressant aspekt är kopplad till valutafluktuationer. Under 2022 påverkade den kraftiga försvagningen av den svenska kronan mot euron de svenska hushållens skulder omräknat till euro. Denna faktor hade en märklig inverkan på den övergripande skuldbilden.
Dynamiken i utlåningen i Sverige
En viktig aspekt i det svenska ekonomiska landskapet var de stigande räntorna under föregående år. Detta har haft en negativ inverkan på de som har rörliga räntor. I slutet av 2022 hade mer än 50 procent av de lån som hushållen tagit hos monetära institutioner (MFI) rörlig ränta. Detta ledde till en betydande ökning av hushållens räntekostnader när Riksbankens styrränta och bolåneräntorna steg snabbt. Den kraftiga ökningen av hushållens utgifter ledde till att intresset för nya lån minskade betydligt. Lånetillväxten mer än halverades under året. Under 2022 var lånetillväxten lägre än inkomsttillväxten. Det innebär att skuldkvoten, som speglar skuld i förhållande till inkomst, minskade. För första gången sedan 1990-talet har denna finansiella indikator minskat flera kvartal i rad. Sveriges skuldkvot, som beskriver nivån på skuldbördan, har stigit snabbt under de senaste två decennierna och har förblivit hög jämfört med många andra länder. Under 2022 har skuldkvoten minskat på grund av motståndskraften på bostadsmarknaden och fallande priser, säger finansiella experter.
Sammanfattningsvis ger statistiken över de svenska hushållens skulder intressanta data att analysera. Skulddynamik, jämförelser med andra länder och demografins påverkan på skuldnivåerna gör detta ämne relevant och viktigt för experter och allmänheten att följa noga.
